torsdag 31 oktober 2013

Lite om flottning


Många torrsomrar har jag vandrat längs Lögdeälven. Det är då fornminnena kommer fram. Om jag ägt en grävmaskin eller en stor cartepiller skulle jag genomföra ett brott.

 
 
 

Längs många sträckor av Lögdeälven är all sten uppkörd av caterpillrar som förstärkning i böjarna. Jag kallar dem Lögdeälvens stenpyramider. De syns tydligt vid extremt lågvatten. Från Nygård upp till Fällfors går de att finna i nästa alla böjar. I bland är stenarna uppkörda en bit i skogen och övervuxna av träd och mossa. Det är allt från kattskallar till tretonnare. Bilden med de röda pilarna som pekar ut stenrösena är tagen på sträckan mellan Mjösjöbron och ner till Norrfors. Utmed den ca 3km långa sträckan ligger all sten uppkörd som just förstärkning i böjarna. Bottnarna är som betong på grund av att ingen bottensten är större än en knytnäve. Just på denna sträcka skulle man kunna genomföra ett enkelt fiskevårdsprojekt. 1: Elfiska för att se yngeltätheten av lax. 2: Ta in frivilliga som hjälper till att plocka upp alla flodmusslor i säkerhet. 3: Ut med maskiner som river tillbaka stenen ut i vattnet. 4: Lägg tillbaka flodmusslorna. 5: Nytt elfiske efter några år.


 


Stora delar av älven är också invallad med riskistor som syns under lågvatten. De tycks hålla i århundranden. Allt det ovannämnda har jag talat med länsstyrelsen om (bifogade bilder, kartor och förklarningar) : Svar: Du ska inte titta så jävla mycket.


Här nedan är två PDF-filer som visar lite på hur omfattande flottrensningen var i Västerbotten. Skulle vara intressant att veta hur älvarna såg ut på 1600-talet. Jag håller på att samla lite flottnings- och fiskevårdsmaterial (gårdagens rensning och invallning, och dagens återställning) för en artikel som troligen kommer att handla om att dagens restaurerings-projekt är löjligt små i jämförelse med 300 års spett och bryt, sprängningar, invallningar, caterpillar, schaktning och omledning. Och att vi i dag kanske tänker lite fel, eller är fega på grund av försiktighetsprincipen.

I Lögdeälven visar elfisken på förvånansvärt höga tätheter med laxungar i de små biflöderna (bäckarna) som restaurerats åt havsöringen. Ungarna trivs helt enkelt inte i älven om de får välja. Mycket förenklat kan man nog säga att älven, på grund mycket hård flottrensning på många ställen är; antingen för snabb, eller för långsam för laxungarna, och då väljer de bäckarna. Det är min amatör-hypotes som jag ska bevisa eller motbevisa. Just nu kan jag inte bevisa någoting alls. Det mesta i detta blogginlägg är bara påståenden. Men ett är säkert - jag har tillbringat oändligt mer tid vid älven under olika förhållanden - sett saker, känt saker, förstått saker - som ingen skrivbordstjänsteman eller SLU-akademiker någonsin kommer göra under hela sitt liv.

- Du ska inte titta jävla så mycket.

Sträckorna jag menar är från en bit nedanför Nygård och 5-6 mil uppöver. Längre ner i älven brukar jag inte visa mig då jag upplever stämningen mellan laxflugfiskarna en aning spänd. Kanske jag tar ett varv ner nästa år och delar ut sådana här t-tröjor.



Hoppas länkarna fungerar.

1: Flottningslämningar i Västerbottens län - historisk översikt och kulturhistoriska värdekriterier

http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q&esrc=s&frm=1&source=web&cd=2&cad=rja&ved=0CDcQFjAB&url=http%3A%2F%2Fwww.lansstyrelsen.se%2Fvasterbotten%2FSiteCollectionDocuments%2FSv%2FPublikationer%2F2006%2Fflottningsrapporten.ebookpdf.pdf&ei=HdRyUtf6HOW64ASsnICACA&usg=AFQjCNGk9_0UsaK1hYhmb98PzPcoXgjFNw&sig2=jKw3ALqqLZuXtkNyMJ9INQ

 
2: Västerbottens museum nr 2 81

http://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q&esrc=s&frm=1&source=web&cd=5&ved=0CE0QFjAE&url=http%3A%2F%2Fwww.vbm.se%2Fassets%2Ffiles%2FPdf%2FVbn_history_69f%2F1981_3.pdf&ei=HdRyUtf6HOW64ASsnICACA&usg=AFQjCNEaIVQhrj7q9EYuJeszi7B_zzsJuQ&sig2=Y_cGqNlO-kLGt1W0ppH-ag


1 kommentar: