måndag 28 april 2014

Lustfiskehälsningar

 
Tyvärr så fick vårt team ingen öring under Gålö Öring Cup till glädje för alla havsöringar. Det blev bara en tångruska. Det var stiltje och klarblå himmel  i två dagar. Man kunde köra åttor utanför fyren på Öja. Men Erik, jag och Bettan hade det trevligt och blev röda om näsan. Tur att jag skriver bättre än jag fiskar - annars hade jag svultit ihjäl.
Övrigt upplysning: Jag följer de fiskeregler som gäller för de vatten jag fiskar i. Jag äter mina öringar jag fångar. Att tävla i fiske tycker jag är kul. Varför är svårt att förklara och försvara - måste man det? Om tävlingsreglerna tillåter att jag får bonka mina fiskar så gör jag det. Är det en C&R tävling så sätter jag tillbaka fisken.
 

I STH-skärgård sätts det ut 100.000 till 200.000 odlade öringar om året. Själva utsättningarna är nog ett större problem för de vilda havsöring-stammarna än att jag bonkar de odlade jag får. Sen kan man undra om vi har några vilda stammar kvar i Stockholm. Det har satts ut stora mängder odlad öring direkt i åarna. Och felgångarna av de miljoner odlade öringar som satts direkt i skärgården genom åren måste vara otaliga.


















Alltså en tanke: Catch and release - fånga och släpp. När det har gått ett fiskeprogram på TV brukar min icke fiskande omgivning undra vad vi håller på med? Ja, jag kan bara hålla med att det hela är märkligt och svårförklarat. Själv tycker jag varken det ena eller det andra. Många sportfiskare i dag är stenhårda C&R förespråkare – jag kan inte vara lika säker. Allt beror liksom på situationen. Grundregeln är väl att följa de föreskrifter som gäller för vattnet man fiskar i. Det andra är ju en fulkomligt privat handling. Vare sig man bonkar eller sätter tillbaka fisken så ska det skötas snyggt. Vatten med skrala fiskebestånd kan kvoteras eller så bestämmer fiskevårdsområdet att det är C&R som gäller. Men filosofiskt kan man krångla sig ner i de djupa katakomberna – om man känner för det.

Vi fiskar. Vi har valt fisket. Inget annat djur i naturen skulle man få dra en krok i tungan på och sen drilla på lina för nöjes skull. Inte ens grodor. Att drilla en fisk i 30 minuter under stoj och stim - och sen börja diskutera hur man ska handskas med den vid fotograferingen - eller om det är rätt eller fel att bonka eller släppa. Ja, vad skulle Jesus ha sagt?

Det är bäst vi tar det lite lugnt innan den icke fiskande allmänheten kommer på oss.

 















Snart ska jag åka norr ut och försöka få en lax att lägga i frysboxen. En rökefisk till jul eller tre. Som 53,åring står jag pall lite dioxin om det är gott. Hela C&R problematiken kommer att lösa sig då såna stofiler som jag dör ut. Det är ju miljövänligare att äta snabbmat som rest jorden runt än sin egenfångade fisk. Eller....



 

2 kommentarer:

  1. Väl skrivet Mikael. Jag blir lite illamående ibland och undrar om jag ska sluta fiska. Fast det håller ju inte någon längre stund. Nu ska jag flugfiska braxen. Den är god inkokt med skarpsås och ingen kommer att bry sig.

    SvaraRadera
  2. Catch & Release är inget bra begrepp. Det är inte svenska till att börja med och för den "icke fiskande allmänheten" låter det helskumt, som att man skulle släppa tillbaka allt som kommer upp. Får vi en regnbåge i en å där man vill spara alla vilda havsöringar är det ju högst lämpligt att bonka den. Fram för Selektivt Fiske istället!

    SvaraRadera