torsdag 15 december 2016

En morgonpromenad i min hembygd





Jag gillar stan. Hur kul är granar, tallar, granar, tallar – bergsknallar. Och en och annan björkjävel.

 
Och riktiga hus har vi. Inga små pellets-brännar-stugor.
 

Våra granar i stan har lysen. Och allt är bortagbart. Fast det är ju lika på glesbyggden också. Det kallas kalhyggen.


Himmel över min hembygd. Ren romantisk lyrik.



Fåglarna är lätta att känna igen. Inga krångelfinkar. Det är antingen kråkor över höghusen, eller duvor på T-baneperrongen.



Vår klockstapel utanför kyrkan är stabil och atombombsäker i ”naturbetong”.


En morgon-installation som man kan hitta i olika utföranden.

 
 
Och så slipper vi nått hemmabakat Maxi.

 
 
Ännu en finstämd morgon-installation

 
Och många gemensamma fingranar på trevliga platser.
 
 
Stämning.

 
”Stockholms alla bingohallar” Uffe rad. Men det finns inte många kvar.


Ren poesi.


Centrum


Äkta, ren, ärlig julstämning.

 
 

Julexpressen. Tar man den vet man aldrig var man hamnar.



Och så var man hemma igen.