torsdag 26 januari 2017

Vad gör man med en födelsedag?


26 januari. Vad gör man av en födelsedag? Faktisk så vet jag inte hur mycket jag fyller. Har inte räknat.

Uppe ur sängen jättetidigt. Kl 3.00. Bettan har köpt fyra semlor som står i kylskåpet. Jag klämmer i mig tre stycken till tv- serien Bones säsong 5 på Netflix. Klockan ringer sex och jag fixar kaffe till Bettan och väcker henne. Sen packar jag in diverse verktyg och saker i bilen. Ska upp till Astons Sjöbodar i Bergshamra mellan Åkersberga och Norrtälje - och superbåt-mekanikern Robban. Jag körde upp båten för totalrenovering eller vad man ska kalla det i går den 25 jan. Och glömt lämnat nycklar till motorlåset. Den ska av för ny hydraulik styrning. Och motorn ska få totalservice för första gången på xx-antal år. Jag frågade Robban om skicket på båten  -  om han sett något värre.  ”Det var längesen,” sa han diplomatiskt. På grund av sjukdom blev min båt liggande i sjön 2 säsonger – utan bottenmålning. Har en störning som gör att jag har svårt att be om hjälp.

Som gammal bilmeck har jag servat den själv ibland. Men nu plötsligt var kamremmen över 10 år. Robban bytte den åt mig typ 2006. Impellern tyckte jag att jag bytte nyss. Det var 8 år sedan. Men motorn har gått bra.
Men…….
Jag har plötsligt kommit på att min ”NYA” 4 takts Suzuki fyller 20 år i år. Och båten 19 år.
 
Jo. Det har växt på hela botten så det var/är ett eget ekosystem som min son Erik sa. Jag tycket det var som om något alien-likt tagit över under vattenlinjen. Jag tar inte med någon bild här hur det ser ut under båten. Jag skäms. Men jag har varit med det förr. Nja - inte riktigt lika illa. Och då har tagit upp den från saltsjön och haft den i sötvatten i Siljan hela sommaren och alla snäckor och havstulpaner har försvunnit. Minsta spår har varit helt borta. Båten har blivit som ny under vattenlinjen. Inte alla som tror mig. Men kalken löses upp i sötvatten. Jag ska göra så i sommar med. Sen blir det bottenfärg. Jättegiftfri.



Robban räddade en havsöringsäsong åt mig då växelhuser rasade precis innan påsk och högsäsong. April och första varma vårdagarna och annalkande Gålö Öring Cup. Det var kaos på Aston för alla ville få sina båtar fixade, samt alla nymonteringar. Men Robban renoverade mitt växelhus på en eller två dagar, trotts att det inte fanns minsta tid. Han sa att det bara var sallad i växelhuset och att jag skulle gett fan i att gasa efter raset. Men jag ville ju se om det tog någonting – inte bara ligga där och driva. Huset har rasat en gång till – min enda påkörning. Robban fixad också det snabbt. Jag är mycket tacksam.



Det är vackert. Sen gillar jag att insugen är av aluminium som ni kan se på en bild högre upp. I dag är det plast. Motorn är en DF 70 – 97 som egentligen inte finns. När man beställer delar så säger datorn error i butiken. De kom först – 98. Det är en förseriemotor de skickade runt ut i världen för visning och test. Så de gånger Robban jobbat med den har han haft svårt att få rätt delar.


 

Jag hoppas min DF 70 har många gång-timmar kvar. En ny kostar kring 100.000:- . Min var nästan ny då jag köpte den, 200 timmar i stort bara bara trolling. Vi får se vad datorn säger då Robban kopplar in den. Faktisk har den varit lustig. Första gången Robban kopplade in datorn någon gång i början av 2000-talet visade den 800 timmar. För att några år senare visa 300 gångtimmar. Ska bli spännande och se vad datorn säger nu. 10 timmar kanske. Eller helt ny. Då blir det annons på Blocket. Men under de snart 20 år som jag haft motorn har den alltid startat. Även om den stått i månader. Inte ett enda motorstopp.

 

 
I vår så blir det en del puts och kanske lite vax. Men som jag alltid brukar säga så är det vackert och fint från ratten där jag står – det räcker långt för mig. Och även vackert inne i mitt huvud fast jag oftast har det rörigt omkring mig.

Det här med trädetaljer på en arbets- reportagebåt är inte min grej. Men i övrigt är det en underbar maskin som tålt oöm behandling och aldrig överraskat mig. En enda gång nöp den in vatten i fören i en våg. Det var när jag trollande utanför Huvudskär och det blåste 16 sekundmeter. En enda våg - fantastiskt. Jag kollade vindstyrkan via WHF;en. Ensamtrolling så det var stökigt att ta in tio spön och pulkor utan autopilot. Om frun sett mig där hängande och slängande i pulkmasten skulle jag i fortsättningen bara få bäckmeta med flytväst. Sen finns den en del märkliga franska lösningar på båten. Men det kan jag ta. Jag älskar båten. Den har ett fantastiskt namn från fabrik "Beneteau Ombrine Blue Club Yacht" Ungarna har vuxit upp med den som bad och lekbåt i Siljan och skärgården. Sen fiske förstås.
 
 

Astons Sjöbodar har hjälpt mig mycket - jag har kunnat ringa Christer eller Robban när som helst. Jag har även en Suzuki DF 15 på Lindern. Där skruvade jag isär en del väsentliga delar som jag sen lyckades montera helt bakofram. Jag var i Västerbotten men fick hjälp över telefon. Jag har ju kört service i SM- rally och ”kan själv”. Men min DF 70 skulle jag haft hos Robban oftare.
 


 

Sen begav jag mig upp till Norrtälje för att försöka hitta ett trevligt fik att ta lite kaffe och smörgås. Jag gick och gick i snor-snålblåsten.



Men det var svårt, kanske rent av omöjligt att hitta ett vanligt Caffé. Men det är en fin liten stad. Det blåste snål-elakt från havet. Får fälla upp luvan.
 
 Det är bara en massa jävla Espresso House, Coffeehouse, Starbucks osv för snobbar med millimeter tunna Macbook, konstiga hattar och scarfar. Inget för någon med skitiga Pinewood-kläder. Jag vill hitta ett helt vanligt caffé med helt vanligt svart kaffe. Inget fjoll där de gör blommor och hjärtan med grädde eller mjölk eller Prädd eller vad fan det är på ytan i koppen.
 
 
Och så Norrtäljeån. Här fiskade jag ofta regnbåge med Rolle ”Minken” Sandberg, Bertil Laxhed och Roffe Jansson, på 80-talet. Man satte ut bågar och det var ett kul strömfiske nära korvkiosken. Jag gjorde ett helsidesreportage om det i Stockholmstidningen 1984. Roffe Jansson fick en jättegädda på fluga. Själv tyckte jag bäst om korvkiosken.
 


 

Och så låg det plötsligt där. Cafét. Ett riktigt. Jag sa att jag ville ha helt vanligt svart kaffe. Alltså Kaffe – kaffe.

– Ja, sa kvinnan bakom disken det är just det vi har. Ska det vara mörkrost eller ljusrost.

Underbart. Och så tog jag en stor surdegsfralla med skinka och ost.
 


 

Cafét hade olika rum och nästan ingen stol eller bord var av samma sort.


 
 

Sen fortsatte födelsedagen till Volvo/Bilia i Haganorra där jag köpte bilen. De skulle hjälpa mig med en dragkrok som inte är helt som den ska. Lite läskigt. Den sitter fast men nyckelåset fungerar inte. Men på Bilia i Haganorra är de inkometenta. Har alltid varit. För stort företag. Jag är uppvuxen ett stenkast därifrån och de har faktiskt alltid varit lika dåliga. Mina bilmekarkompisar som jobbade där sysslade mest med sina egna bilar och snodde prylar. I Haganorra kan de ingenting. Mindre än jag som la av med proffsmeckandet då typ b21,an kom och k-jetronik-insprutning. Haganorra har för många praktikanter och för stor omsättning på folk. Nej, jag åkte till mina kompisar på Bilia i Haninge. Glada och duktiga och det är inga problem att få vara med i verkstaden och krångla.

 


Verkstaden på Bilia i Haningen är så fin – ååhhh, jag vill bo där och det luktar så gott.

 

Så här ser nya ”XC70” ut. V90 XC. Ny unik design säger Volvo. Det är ju för tusan en rip-off av BMW sent 1990-tal. Lamporna kallar de Tors hammare. Va!?. Och sen är bakluckan så slutande för designen skull att utrymmet är som i en Folka Golf.
 

 

Och sen gick Erik och jag ner på O'Learys i Farsta och tog nyttighetsmenyn.


Nu ska jag strax fortsätta på tv-serien Bones på Netflix. Roligare är inte en födelsedag i dessa år.

Ja, just det. När jag var på Bilia i Haningen ringde Robban. De hade fått av vattenavskiljaren på min 100 liters tank. Han sände bilder. Uuhhh - det var det jävligaste de och jag sett. Otäcka bilder. Och tanken och hela insprutnings systemet. Jag sa åt Robban att inte säga något till någon. Många fiskekändisar har sina båtar där hos Astons Sjöbodar för service och vinterförvaring. Inget får komma ut - och det här kommer inte bli billigt. Men det känns bra ändå. Det är liksom båtens återtåg. Uppståndelsens dag närmar sig.

(Stavfel får felfinnare hålla till godo med - jag är toktrött, tyvärr är det just stavningen som är viktigast för vissa - det måste vara ena tråkiga typer)



 

 
 
 



 

1 kommentar: