Hetare,
galet bra med vassa predatorfrossafeber-tips och många andra tokigt rykande nyheter och tillägg
åt språkpoliser att tugga - men även underhållande för oss andra som ser till
berättelsen först.
Vissa
klagade på språkliga fel och pinsamheter i min JUL-blogg : Korvmacka. Här
kommer en något rättare version.
Med att jag
menade att bloggarna behövde en bra redaktör, menade jag i första hand någon
som ser till att innehållet håller för en läsupplevelse - och givetvis någon
som korrekturläser. Det saknar jag tyvärr ibland själv. Jag stavar illa. Har blivit
bättre. Viss dyslexi (synonym enligt ordlistan "dåligt ordsinne")
Okej - varning för viss sinnesslöhet där. Detta gjorde att mina svensklärare
tyckte att jag INTE skulle skriva. I övrigt, min högra hand är lite snabbare än
min vänstra och det kan ge lustiga fel som inte rättstavningsprogrammet rår på.
För ordet är rätt, men i helt fel sammanhang. Sen händer det att jag skriver
isär vissa ord - vilket retar gallfeber på ganska många. Men svenska språket är
komplicerat på just den punkten. Det längsta ordet i ett visst språk beror på
det specifika språkets regler för ordbildning. I svenskan är det möjligt att
bilda ordmonster av godtycklig längd genom att konstruera ordsammansättningar
av många ord. Ett ordmonstrum kan dock enkelt utökas genom att sammansätta
ytterligare ord. Det längsta ordet i svenska språket är enligt Guinness
Rekordbok:
nordvästersjökustartilleriflygspaningssimulatoranläggningsmaterielunderhållsuppföljningssystemdiskussionsinläggsförberedelsearbeten,
med 130 bokstäver. Detta ord är dock konstruerat enbart för att vara långt, och
det går utan problem att skapa ett ännu längre ord.
Realisationsvinstbeskattning (28 bokstäver) är det längsta ordet som förekommer
i SAOL.
Så nu alla
stav- och språkpoliser kommer en lite mer riktig och rätt version. Men språk
och berättarkänslan är densamma. Bra/dålig? Själv är jag nöjd och hade roligt.
Nu kommer en harang och redaktörslöst orerande:
Alla dessa fiskebloggar? Vad vill de? Bloggar knutna till tidningar och fiskewebbsidor säger ju ingenting. Ingen historia, ingen fakta om fiskepolitik och vad för slags framtid vårt intresse ska ha. Det är bara en oändlig mängd yra gäddor, abborrar och gösar. Man skriver om produkterna man är sponsrad av och om sin egen verksamhet och förträfflighet. Varför bara inte för en lite stund tänka på läsaren och berätta något viktigt. En historia, en tanke, kanske ett tyckande om fiskepolitik. Överlag så kan ju en stor del av bloggfolket inte skriva - så man kan ju undra varför de bloggar. Det är i många fall så dåligt att det knappt kan roa skrivaren själv. Här finns ju ett kraftfullt verktyg där man kan gnälla över det som är fel, berömma det som är bra. Lyfta fram andra än sig själva. Saker i vår fiskevärld som går att göra bättre. Nej, man berättar hur man satt med sin kompis på en stubbe och åt en korvmacka och sen såg ett vak.
Varför då?
Eller så visar man upp alla dessa fiskar som C&R,as i oändlighet. Vissa gösar är säkert uppe och vänder för tionde gången framför kameran. Den fakta som finns är allt beröm fabriksbåten får. Den man har till låns just detta år. Nästa år får en annan båt allt beröm. Mest besviken blev jag när en av mina stora hjältar inom fisket stod och demonstrerade en rök från fabriken han representerar i dag. Han stod där på video och gjorde sig mycket rolig fast så inte var meningen. Kan ingen jävel får stopp på det här? Bloggarna behöver kloka redaktörer annars blir det tok-knas. Har man inget att berätta mer än om sitt fabriksstall och sin egen förträffliga verksamhet så måste man ju ha fått minst 100,000 spänn. Alltså för 200.000 kronor skulle jag nog också börja yra om totalt likgiltiga saker och röka ABU-rökar. Eller ge läsarna den sanslöst intressanta informationen: -Att i går tog jag PB precis innan solen gick ner. På just det betet som är nytt för i år - från fabrikör x.
I jämförelse är ju då den där korvmackan på stubben grymt spännande.
Det måste ju finnas folk som kan skriva där ute. Roligt, underhållande, vasst - och klokt. Eller är det bara korvmacka, yra gösar och ABU-rök av alltsammans. I de bästa av världar skulle detta kunna vara ett verktyg - eller åtminstone underhållande. Alltså - läsaren först, det andra skiten sen. Eller så ska jag bara lägga ner - för det här spelar ingen roll. Det är kört.
-------------------
Rättat utan redaktör för att vara ärlig - bättre kan jag tyvärr inte. Och varför denna reaktion från min sida, jo under mina tre år som jag har bloggat hat jag fått så jävla många påhopp av dessa språk/stav-allvetare att jag.........OJ, okej.
I övrigt, min lärare blev galen då jag började en mening med och. Därför gör jag det ofta. Och, kan ge en viss fart till en mening.....men det där förstod hon inte.
Jag är ofta ute i skolor och pratar som författarbesök för klasser. Mest om dramaturgi - vad som får en historia att fungera, vare sig det är bok, film, teater, tecknade serier. Mycket givande. Därför har jag aldrig varit ute i fiskeklubbar och pratat. Med över 100 lektioner x 1 timme, oftast mer. Tuffa lektioner med åk7,8,9 - så har man liksom pratat klart.
Vad glada, rent lyckliga många blir av att höra min besvärliga resa med skolan och speciellt då i svenska. Jag säger alltid att det är historien du vill berätta som är viktig. Det andra går att ta sen - utan historien....Ja. Vadå?
